Otvingad Stockholmsnatt

Vi var nog lite sömniga allihopa. Det blir lätt så när man tagit några ljumna i gräset, ätit lite för mycket nötmix och lyssnat på vaggvisor framförda av en sämre kopia av José González. Men vi piggnade till i den otvingade Stockholmsnatten ackompanjerande av gruset som knastrade under våra skor (mina nya röda, något för små men väldigt billiga).

Vi hyllade bossen, PP för att han skådat en av hans maratonspelningar i Götet, jag gjorde det mest för att det passade bra. Det var en sådan kväll. En kväll att hylla Bruce, en kväll att tala sig varm över Essingeleden sett snett underifrån i kvällssol, en kväll att bli bjuden på stekt strömming av gemytliga marockaner. De stod på en kort träbro vid Trekanten, sjön som ligger mellan Aspudden och Liljeholmen (för oss som relaterar allting i Stockholm efter tunnelbanenätet). Marockanerna alltså, de stod där och fiskade. Vi var glada, dels tack vare de ljumna Barcelonaölen men mest för att allt kändes kravlöst, lite tidlöst och helt plötsligt väldigt mycket utomlands. Marockanerna var också glada, dels för att de fiskat upp strömming för ett mindre kompani i Nacka strand (varför de klockan halv tolv istället stod vid Trekanten förtäljer tyvärr inte historien), men förmodligen mest för att de fick chansen att bjuda på fångsten. Den tillagades på engångsgrillar, den kryddades med salt och peppar från McDonalds och den smakade bra. Alla åt, även PP, han tvingades, han tyckte det var olustigt, han ville hellre fortsätta hylla Bruce. Emma blev biten i fingret, det onaglade fingret, av en kräfta. Jag fick magknip, men det gick över. Sen gick vi. Men vi tackade först, önskade marockanerna trevlig kväll, de önskade detsamma.

Vi pratade sedan om Nils Dacke och murens fall hela vägen till slussen. Ställde oss i Debaserkön för att i nästa ögonblick spridas för vinden. Essingeleden i kvällssol och stekt strömming var allt vi behövde. Debaser var inte för oss denna natt. De spelade "Stay Another Day" med East 17 på uteserveringen, jag nynnade på ”Glory days” och gick hem. Förälskad i den otvingade Stockholmsnatten.