Landsflykt

Nu har jag varit ett löv i en hel dag. Jag har mest susat omkring i en stilla bris i väntan på den stora stormen. Imorgon ska jag och min sambo och lövkollega nämligen låta oss svepas iväg till Amsterdam.

Vi reser lätt, oplanerat och ogenerat.

Målet med resan är att finna ro, fota fiskargubben och sist men inte minst utföra uppdraget. Vi tar med tacksamhet emot förslag på uppdrag som vi ska sälla till vår digra lista. Tanken är att vi turas om att utföra uppdrag och att tärningen avgör vilken punkt på vår lista som gäller. Allt filmas.

Vi ska skriva listan på planet. Ni kanske kommer få se den.

Idag kom den förlorade sonen Calle hem igen. Klockan fyra på morgonen ramlade adelsmannen in och störtdök ner på vad som en gång i tiden var en soffa. Han är nyklippt, harmonisk och lika välskapt som alltid. Greven har så här långt hunnit trycka i sig en absurt stor pizza på La Bella och spelat upp kattjazz för mig. Han har varit saknad, nu är kollektivet åter komplett.

Nu ska jag packa.

Zie je nog wel!*

* Holländska för typ: Vi ses.